Vad bör prisas?

Uppföljare till ”Bert den sanna besserwisser”

Vad är en bra skollunch? Ja det kan man fråga sig. Vad ska en bra skollunch bestå av? Ska den se bra ut, smaka gott, lukta gott eller vara billig? För eleverna är det de tre förstnämnda faktorernas sinnen som avgör det mesta. Men hur bra ska en måltid vara för att den ska vara värd att kallas som bra? Hur mycket fusk ska vara tillåtet? Hur många tillsatser får maten innehålla?
I torsdags så var jag på föreläsning på museet i Karlstad. Efter att ha lyssnat till Bert Karlsson var det dags för lunch. När alla var mätta och belåtna så tog Kils kostchef Wibecke Ivarsson vid. Hon skulle föreläsa om hur Kil som kommun har lyckats med sin skolmat. Kils kommun har faktiskt fått utmärkelsen ”Tre stjärnor” som delas ut av föreningen bättre skolmat som styrs av skolmatens vänner som är en del av lantbrukarnas riksförbund. Gratulerar för det. Hon börjar sin föreläsning men kommer snart in på att Kils kommun som så många andra kommuner, följer Livsmedelsverkets kostråd. Hon kommer in på det här med användandet av mjölk och matfett och berättar att de i Kils kommun använder Margarin och lättmjölk, just pga av att de följer Livsmedelsverkets råd. Jag tror inte att det är så att Kristinehamns kommun, där jag kommer ifrån, totalt struntar i vad livsmedelsverket har att säga, men ändå så verkar dem ha hajat det här med smöret. Dock har inte  3 % mjölken införts ännu, men det kommer. Men jag undrar hur en kommun kan få en utmärkelse för att vara en av landets bästa skolkök, så kallade ”stjärnrestaurang”, när man serverar lättmjölk och margarin.  När hon avslutat sin föreläsning lät hon publiken ställa de frågor de eventuellt hade. Jag var snabbt upp med armen och ställde frågan om varför de använder sig av lättmjölk och margarin. Hon svarar självfallet att orsaken är att de följer livsmedelsverkets riktlinjer för kost. Men då är det värt att påpeka att det står på livsmedelsverkets hemsida att lättmjölk ska förtäras av barn oavsett ålder, med undantag för spädbarn som ska under det första levnadsåret hålla sig till bröstmjölken som är en ibland de fetaste man kan få tag på. Raka motsatsen till lättmjölken alltså. Fet mjölk som just innehåller det mättade och ”farliga” fettet, som livsmedelsverket yrkar på, finns i modersmjölken. Detta är enligt livsmedelsverket själva, jättenyttigt och innehåller mycket näring osv. Men från och med ungefär ett års ålder så ska barnet gå över till lättmjölk, som över en natt, för nu har feta mjölkprodukter, inklusive modersmjölken, helt plötsligt blivit LIVSFARLIGT för barnet för all framtid. Låter inte detta märkligt. Det tror jag alla tyckte som satt i föreläsningssalen den där dagen och Wibecke hade inget svar på detta. Men varför ifråga sätta en auktoritet, de vet ju vad de talar om och framför allt, de har ju kunskapen;). ( För den som vill ha mer goda råd ifrån livsmedelsverket, besök deras hemsida. Jag länkar nedan;) Efter de sista av de ovanstående radernas sarkasm så ska vi ta oss en närmare titt på vilka kriterier som behövde uppfyllas för att få utmärkelsen. Läs nedan. Kriterier:

• Matglädje med god mat och fin måltidsmiljö
• Nöjda matgäster
• Ambitionen att servera närodlad och ekologisk mat

Jo vad säger ni, inte var det mycket till krav. Det första. Matglädje, ja det har jag ju en förmåga att prata mycket om, har inget med näring och innehåll att göra. Bara att det ser trevligt ut för gästen. Den andra punkten. Nöjda matgäster. Vad är en nöjd gäst? Är det en brunsåsälskande elev som just kryddat sin mat med en kryddmix ifrån Knorr, helt omedvetande om att han just stoppat i sin tre sorters glutamater, (I min kommun.), men att maten smakade bra. Vad elever blir nöjda för idag är då maten smakar extraordinärt eller ser extra aptitligt ut, en elev bryr sig inte ett dugg om vad maten innehåller. (Ursäkta att jag drar alla över en kam, men så brukar det vara.) Den sista punkten är riktigt roligt formulerad. För man kan ju fråga sig om det finns någon skola i hela Sverige som inte har ambitionerna att servera närproducerat och ekologisk mat, det gör väl alla, men hur många som gör det i praktiken är en annan sak. Sedan så måste jag säga, närproducerat är bra, men ekologiskt i all ära, men skolorna idag har inte råd med riktiga råvaror utan fusk, kanske är det där vi ska börja. Inte en enda punkt om innehåll, inte ett krav på någonting om innehållet. Vad är detta för något som ”Bättre skolmat” kokat ihop egentligen, är verkligen detta samtliga kriterier eller har jag missat något. Besök hemsidan själva och se. Har förövrigt mycket svårt att förstå att en organisation som Lantbrukarnas riksförbund inte ställer några krav på varken typ av mjölk eller matfett. För margarinet är ingen produkt som kommer ifrån bondgården och lätt mjölken, med alla dess processer, kan väl knappast vara något man förtärde i det forna Sverige, men det har inte jag någon vetskap om. Nedan följer några förslag på kriterier för mitt inofficiella certifikat ”Fem stjärnor”

• Minimal användning av kemiska tillsatser.
• Användning av smör och 3 % mjölk, med alternativ till mellan, samt margarin om så önskas.
• Ambition om närproducerat och en konsumtion som upptar en viss andel av anbudslistan.
• Riktig matglädje. Närvarande bespisningspersonal. God och nära relation till eleverna

Något i den stilen kanske. Nu tänker inte jag resa runt och dela ut certifikat, men så här hade jag kanske resonerat. Vill i alla fall avsluta med att tacka alla som deltog under föreläsningsdagen, samt alla ifrån kommunerna som kom. Även Kristinehamns kommuns kommunalråd Bosse Pettersson ska ha eloge för att han tog sig tid att komma. Dock saknade jag samtliga kostchefer ifrån kommunen, för det var en helt kostnadsfri inspirationsutbildning om hur vi förbättrar vår skolmat.

Ha det bra

Joakim Olsson

Nedan följer några läsvärda länkar.

Bättre skolmat certifikat, läs kriterierna här.

Livsmedelsverkets kostråd om förtäring av mjölk av barn.

Livsmedelsverkets kostråd om förtäring av mjölk av spädbarn.

Följ och dela gärna vidare!