Mitt samtal med Henri Sauvage, VD Unilever Sverige

Del 1

Läs först ”Ett företags ansvar”

Läs även ”En lång resa för en inrikesbiff”

Detta är den första delen av tre i min serie inlägg om ”Ett företags ansvar”. I detta inlägg försöker jag ta reda på varför en brunsås ifrån Knorr behöver innehålla tre glutamater. Läs även ”En anbudslista på tolv miljoner.” Jag kommer att ringa upp VD för Unilever Sverige, Henri Sauvage.

Jag sitter på café Kometen i stan, stans bästa kafé med den trevliga personalen, bakverken utav smör och soppan utan glutamat.  Telefonen ligger framför mig och jag har numret till Knorrs VD framför mig, eller Unilever som moderbolaget heter. Det är så att detta multiföretag äger 23 olika företag inom branschen för dagliga varor, allt ifrån hygienartiklar, livsmedel, tvättmedel, du träffar på deras produkter dagligen och har med all sannolikhet några av deras varor i ditt hem utan att veta om det.

Känner du igen märken som, GB glass, AXE, Dove och Becell. De ägs av företaget. När jag då söker hans nummer så blir jag kopplad till växeln i Stockholm för att sedan bli kopplad till Henri Sauvage som Unilevers Svenska VD heter. Kafépersonalen ställer ner den nybryggda espresson med skummad och ångad mjölk vilket tillsammans bildar en utsökt cappuccino.

Klockan var strax efter lunch och han borde vara på kontoret nu, tänkte jag. Det tog ett kort ögonblick innan han svarade. Som vanligt så uppger jag inte att jag driver en blogg och att det är den jag ringer för, jag vill ha de bästa svaren. Jag uppger att jag är en vanlig konsument som vill få svar på mina frågor.

Först då han svarade kunde jag inte uppfatta om han var svensk eller om han överhuvudtaget pratade svenska. Han pressenterade sig som Henri Sauvage, och jag började fundera om jag hade ringt något utländskt nummer. Kanske jag ringde någon av Unilevers internationella chefer. Men riktnumret var 08 och därför kunde han inte befinna sig någon annan stans än i Stockholm så jag fortsatte att prata svenska. Jag går direkt på frågan om varför han tillåter att Knorrs sortiment innehåller olika former av glutamater. Det blir tyst i luren ett ögonblick och ett tag så trodde jag att han hade lagt på. Men tillslut säger han något luddigt på Engelskbrytande svenska.

Henri, menar att han inte är VD för den avdelningen av företaget som ansvarar för storkök, det vill säga skolkök och restaurang samt äldreboende ect. Det han är VD för är avdelningen för varor som levereras till butiker som ICA och Konsum ect. Han menar att det inte finns någon svensk VD för denna avdelning utan hänvisar mig istället till produktchef. Efter detta ord och vid så många gånger förut så vill han avsluta samtalet och lägga på luren. Men det finns ju en uppsjö av produkter i vilken butik vi än besöker som innehåller dessa farliga ämnen. Som svar får jag att han inte kan svara utifrån en enskild produkt, att jag ska tala med produktchefen och se vad jag får för svar och om jag inte är tillräckligt nöjd så får jag återkomma.

”Men om jag ställer frågan så här, ser inte du som VD något ansvar för att du ändå tillåter dessa produkter innehålla dessa tillsatser.”

Igen blir jag avbruten och återigen hänvisad till produktchef. Samtalet avslutas.

Är det så att han inte vet? Jag kan förvisso förstå att en VD för ett sådant stort företag som Knorr, och Unilever, som innehar flera hundra produkter i sitt sortiment, inte kan ha koll på innehållet på samtliga produkter, men något ansvar måste väll ändå finnas, han kan väll inte mena att han inte hade en aning om att de faktiskt fanns där.

Jag ringer upp produktansvarig Carolina Nygren efter att ha blivit kopplad via växeln. I luren möter jag en mycket tillmötesgående röst, så jag tänkte nu kommer jag få bra svar.

”Vad är då anledningen till att era produkter innehar glutamat?” Jag förväntade mig inget svar, men fick svaret att det måste ha varit en gammal produkt jag pratar om, då jag syftade på den brunsås som serveras på skolan. Igen bekräftar jag att det inte bara är produkter inom restaurang och storkök som innehåller dessa ämnen. Anledningen till att dessa ämnen finns i kryddorna är av den enkla anledningen att det är en bra smakförhöjare, sedan om det finns risker angående användning av produkten är en annan sak och jag börjar mer och mer fundera över hur man ska definiera ordet krydda.

Min bild av en krydda har alltid varit någon form av torkade växtdelar, kanske någon svamp eller något liknande, men min gamla föreställnig börjar visst slås i spillror. Enligt Nygren så är en krydda i dag ett begrepp för en samling produkter som tillsammans höjer smakupplevelsen, men vad är det för fel på den gamla torkade växten? Enligt tillsatsexpert Tommy Svensson så är dessa ingredienser helt onödiga. De är både mycket riskfyllda då de misstänks kunna framkalla en rad olika symtom. Det har även gjorts tester där det serverat två exakt lika kryddor, men då man hade plockat bort glutamaterna i den ena för att se om testpanelen märkte någon skillnad. Det visade sig inte vara någon skillnad på produkterna, till smaken i alla fall. Ett liknande test har även gjorts i en kommun i norra Sverige där samma resultat har dokumenterats. Men för att återgå till min ursprungsfråga. Vad är den största anledningen till att Knorr använder sig utav glutamater? Nygren menar att det är något smakförhöjande och i Aromatens fall så är det konsumenten som efterfrågar det.

Men har då någon konsument ringt in till er och ställt frågan.”Jag skulle vilja ha lite natriumglutamat på burk, för min mat smakar så konstigt. Men skriv inte ordet på burken. Döp den till Aromat eller något liknande för att jag och andra konsumenter inte ska få se det riktiga namnet hela tiden.”

Det yttersta fåtalet kunde väl få ”Förvanska” sin mat själva, för detta är ingenting som borde säljas i butik, till oskyldiga konsumenter

Ungefär som ”Rökning dödar” på ett cigarettpack så borde det stå ”Monomatriumglutamat kan ge cancer och överaktivitet samt aggressiva utbrott hos barn.

I samma stund som hon säger att en stor anledning till att Aromaten finns i våra hyllor beror den stora konsumtionen av varan. Menar hon då att företagets vinster går före konsumentens säkerhet? Enligt Tommy Svensson så är den största anledningen till att produkterna idag innehåller dessa ämnen, att de framkallar ett beroende hos oss konsumenter så att vi vill ha mer och mer, för att aldrig kunna sluta konsumera. Kan inte detta vara en stor faktor till att konsumtionen av dessa varor är så stora, liksom en rökares sug till cigaretten, dras den glutamatberoende till varor som innehåller E621.

Värt att nämna är också att Knorr för en tid sedan lanserat en ny buljong där det på förpackningen står att den inte innehåller någon smakförstärkare. Men den innehåller jästextrakt var av 3 fall av 8 innehåller natriumglutamat, men vilka det är får vi aldrig veta. Läs om Natriumglutamatens (E621) effekter

En kort summering av denna undersökning kan jag konstatera att en VD inte alltid behöver känna till vad företagets produkter innehåller och det lättaste sättet att som VD slippa undan, är kanske som så många gånger tidigare, att säga de magiska orden ”Inga kommentarer”.

/Joakim Olsson