Karragenan i Gräddhyllan

Karragenan kan återfinnas i många olika gräddprodukter. Det agerar förtjockningsmedel och stabiliseringsmedel i många olika produkter. Karragenan förekommer ofta i gräddprodukter med en fetthalt på under 40 %, men förekommer även vid produkter med den angivna procenthalten. (Se bilden ovan). Trotts att Milkos grädde innehåller 40 % fett så innehåller den ämnet Karragenan. Detta är extra skenbart med tanke på den svart texten överst på kartongen.

Här ser ni en typisk gräddhylla i en stad nära där jag bor. Bilden är tagen av Kostdoktorn, (Grädden slut i Karlstad),och i hans inlägg påpekar han att den ”riktiga” grädden är nästintill slutsåld och att det som återstår är bara en massa light – produkter. Varför är det ingen som köper dessa varor ifrån Becel, milda och Kelda? Trotts den långa hållbarheten så väljer ändå folk att köpa den ”riktiga grädden”. Men vad är då riktig grädde och vad är det vi ska akta oss för då vi befinner oss vid butikens hyllor.

Ni har säkert märkt att det finns ett flertal olika gräddprodukter som det står lång hållbarhet på. Men finns det någon typ av grädde som har en naturligt längre hållbarhet än någon annan och faktum är att många av de riktigt feta gräddprodukterna står sig mycket längre än vad som på paketet uppges.

Det kan alltså skilja sig mycket på olika typer av riktigt grädde och svaret finner vi på gräddens innehållsförteckning.

En tumregel brukar gälla att Karragenan bara förekommer hos produkter under 40 % fett, dock stämmer detta inte. Det finns en rad olika produkter som både innehåller 40 % fett och Karragenan.

Karragenan är ett ämne som förutom cancer misstänks kunna orsaka besvär som magsår, fosterskador, försenad tillväxt och tarminflammation.

Ämnet innehåller också något som kallas för PFGA (Process Free Glutamat Acid) vilket kan orsaka samma symtom som hos natriumglutamat. Läs mer

Detta ämne är helt onödigt detta är bara ännu ett tecken på rent matfusk, trotts att denna grädde anses som ”riktig”.

Var noga när ni handlar grädde, läs på innehållsförteckningen och håll er borta ifrån Karragenan. Det är några kronor dyrare med ”ren” grädde men det kan det vara värt.

Men så finns det ju även personer som yrkar på att Karragenan skulle vara helt ofarligt, liksom allt när det gäller tillsatser så kommer det alltid att vara så. Men det jag vill säga är att välja själv.

Den som vill ha en tveksam kemiskt framställd tillsats i sin grädde, köper det, ni andra kan lägga på någon krona och få en ”ren” vara, utan fusk.

Joakim Olsson.

Källa: Tillsatsexpert Tommy Svensson

Följ och dela gärna vidare!

Ekologiska matkassar – Hur ekologiska är dem?

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Linas matkasse och Årstiderna För att få märka ett livsmedel som ekologiskt krävs det att varan måste ”innehålla minst 95% ekologiska ingredienser” (Livsmedelsverket.se). Det är ett högt krav som därmed tydligt talar om för konsumenten att det är produkter som verkligen gynnar miljön. Men när det kommer till matkassar…

Fortsätt läsa
10 kommentarer
  1. Carrageen säljs som ju som kosttillskott. Var ligger skillnaden? Som kosttillskott får man i sig mycket mer än som tillsats i mat.

  2. Klart man köper ”ren” fet vispgrädde utan tillsatser! Varför äta Karragenan när man väljer själv? Gött med grädde är det alltid!

  3. Tack Joakim för informationen!
    Har nu skrivit ner detta i min ”gifthandbok” som jag tänker ta med mig när jag handlar!
    Bra jobbat!

  4. Enligt vad jag har hört så har karragenan-tillsatsen ingenting med fetthalten att göra, utan det handlar om hållbarhetstiden. När vispgrädde får stå så flyter fettet upp till ytan. För vanlig vispgrädde är det inget stort problem, på en vecka hinner inte så mycket hända. För högpastöriserad grädde med hållbarhet på en månad eller mer hinner det däremot bli ett problem. Då tillsätts karragenan, som gör att fettet inte flyter upp till ytan lika fort.

  5. Pingback: Grädde |
  6. Jag har läst en del om ämnet, bla att karragenan i studier visat ge upphov till Crohns och cancer, men ingenstans hittar jag källhänvisning till någon studie. Hur vet man att detta är sant?

Kommentarer har stängts av.