Konserveringsmedel – allt mer förekommande

Jag har i tidigare inlägg skrivit om en rad olika misstänkta tillsatser som ofta förekommer i våra livsmedel. Ni har kunnat läsa om smakförstärkare, sötningsmedel och färgämnenI detta inlägg tänkte jag gå djupare in på en annan kategori som kanske är den mest förekommande. Min avsikt med denna information är inte på något sätt att skapa en känsla av hopplöshet eller förtvivlan, för det är det inte. Det jag vill är att informera och göra det möjligt för just DIG att göra ett aktivt och klokt mat i dagligvaruhandels djungel.

Konserveringsmedel

Konserveringsmedel har blivit allt mer förekommande under de senaste åren och idag är det svårt att veta vilka man bör hålla sig undan och vilka som är helt okey att ha i sin produkt.

Egentligen har jag svårt att förstå anledningen till användningen av konserveringsmedel i den grad som används idag. Med tanke på att människor idag konsumerar sina livsmedel samma dag eller bara fåtalet dagar efter att den lämnat varuhyllan, så borde inga konserveringsmedel egentligen vara nödvändiga. Däremot kunde det ha varit till större nytta förr då man sparade och lagrade varor under en längre tid. Visst fann man då andra sätt att konservera på än att använda syntetiska tillsatser, men de var ofta, för att inte säga alltid, naturliga.

Men vad är då anledningen till att vi idag tvingas att förtära livsmedel, fullproppad med kemiska konserveringsmedel. De finns ett enkelt svar på den frågan, men som vid allt annat då det gäller mat återgår till de tre grundkraven vi konsumenter har.

Maten ska:

  • Vara billig
  • Ha lång hållbarhet
  • Smaka gott

För att uppnå det mellersta kravet, fodras det använda konserveringsmedel, och för att maten ska hålla ett pris under smärtgränsen och vad folk är villiga att betala, tillverkas våra livsmedel på löpande band i en stor fabrik med väldigt hög omsättning. Ofta förekommer dessa fabriker utomlands och kräver därför väldigt långa transportsträckor, och lösningen på detta är just att använda konserveringsmedel.

Men bland alla kemiska tillsatser finns det faktiskt några få som är bra och som inte misstänks som farliga, men dessa används inte. En anledning kan vara att de är dyrare, och eftersom att vi konsumenter inte ställer några krav på innehållet, så ser industrin detta som en chans att tjäna en hacka.

För kom ihåg. Livsmedelsbranschen är en bransch som alla andra. De är i första hand inte ute efter att ge oss konsumenter en god och innehållsrik produkt. Nej, liksom Sony vill sälja sina TV – apparater eller Siemens sina tvättmaskiner, vill livsmedelsföretagen tjäna pengar på mat. Tro inget annat. Men sedan finns det tack och lov företag som tar ansvar och värnar om matens kvalitet. Ett exempel på det är Dafgårds nya pannkakor som de utvecklat tillsammans med Bert Karlsson.

Men vilka tillsatser bör vi då akta oss för? Du finner dem nedan.

E200, E201, E202, E203, E211, E214, E215, E216, E217, E218, E219, E220, E221, E222, E223, E224, E225, E226, E227, E228, E233, E239, E249, E250, E251, E252 och E261

Till detta förekommer vanligen också ämnet karagenan. Ofta förekommande i grädde med lång hållbarhet. Läs mer om karagenan.

Kring dessa tillsatser finns en rad olika misstankar som bygger på medicinska studier och djurförsök.

Flertalet av dessa ämne misstänks kunna orsaka:

Canser, astma, svåra allergiska reaktioner, koncentrationssvårigheter och överaktivitet med flera.

Konsumtionen av varor innehållande dessa ämnen kan vara en av de bakomliggande orsakerna till att folk lider av dem.

Försök att undvika dem så gott det går, men ibland är det omöjligt, jag vet, men om du vill få bort dem, ring till företaget och klaga. Ju fler som ställer krav, desto närmare förändringen kommer vi.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *